Tiskaretjärn

Startsida -> Vandringsleder -> 3.Tiskaretjärn - naturreservat

I Tiskaretjärns naturreservat möter du ett gammaldags odlingslandskap med dess levande kultur och skötsel. Naturen präglas av det kulliga landskapet och den näringsrika hyperitberggrunden. Hit kom finnarna i slutet av 1600-talet och förde med sig sin tradition om svedjebruk och myrodling.
Inom reservatet ligger Atikullen med en rik flora. Namnet kommer av finska ordet Athio, som betyder öde (ödekullen). Under 1600-talet låg Sverige i krig med Norge och vid ett tillfälle samlades bygdens människor med sina djur och sitt bohag vid Atikullen. Eftersom det blev många djur på en liten yta, kom det i folkmun att pratas om denna kulle som den ymnigaste växtplatsen i häradet. Man trodde att det berodde på all djurspillning som hamnat på kullen. Långt senare kom förklaringen att den kraftfulla växtligheten istället beror på förekomsten av bergarten hyperit - en mörk och för växter näringsrik bergsart.

”Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol”
Kattfot, blåklocka, ängsklocka, prästkrage och höskallra hör till självklara ängsväxter för de flesta människor födda före 60-talet. För dagens generationer är de sällsyntheter och sällan ses växterna i den prakt äldre generationer fått uppleva.
Tiskaretjärn är en plats som påminner oss om svunna tider. Vi kan besöka reservatet och se ett jordbruk som det bland annat beskrivs i Astrid Lindgrens barnböcker ”Emil i Lönneberga” och ”Alla vi barn i Bullerbyn”. Den bruksform som används i reservatet, slåtter med lie efter blomningen, djurbete med mera, är nödvändig för att kunna behålla de växter, djur och insekter som i dag är utrotningshotade.
Många av de växter som finns på ängarna har bladrosetter längst ned vid marken, vilka blottläggs efter slåtter och bete. I och med detta kan växterna ta till sig solens strålar på eftersommaren och därmed få nog med näring för att överleva till nästa år. Bland rosettväxterna kan nämnas slåttergubbe, slåtterblomma, slåtterfibbla, klasefibbla och rödfibbla.
Förutom rosettväxter är det också vanligt med höstgroende arter. Dessa har mycket svårt att klara sig utan slåtter eller bete. Till de höstgroende hör fältgentiana, höskallra, ängskallra och ormrot. Samtliga arter finns i reservatet och med lite tur får du se dem där de står i all sin prakt.

Föreningen Ekosofia sköter i dag reservatet och skall genom avtal med Länstyrelsen bedriva ett levande jordbruk enligt gamla tiders sätt och traditioner. Husdjuren du träffar på reservatet är utrotningshotade lantraser, där bland andra rödkullekor, linderödsvin och norska skogsfår finns representerade.

Naturreservatet Tiskaretjärn avsattes 1978 som reservat. Ändamålet med reservatet är att bevara och vårda ett ålderdomligt odlingslandskap i finnbygden, samt att i största möjliga utsträckning göra detta med traditionella metoder och redskap.
Betesdriften skall därför i första hand ske med utrotningshotande husdjursraser, däribland rödkulla.
Odling med utrotningshotade spannmålssorter eftersträvas där även hotade ogräsarter tillåts.

Tänk på att allemansrätten inte gäller i naturreservat. Det finns särskilda bestämmelser för varje enskilt reservat. Undvik att störa de som bor på gården.

Föreskrifter för allmänheten:
Det är förbjudet att göra upp eld, tälta, ställa upp husvagn/husbil, köra motordrivet fordon eller cykla på annat än anvisad väg.
Det är också förbjudet att skada vegetationen genom att plocka eller gräva upp växter, bryta kvistar eller på annat sätt skada buskar och träd.
Beträd inte växande gröda (åker och slåttermark) innan skörd och slåtter.
Håll hundar kopplade i reservatet.

Tiskaretjärns naturreservat ligger ca. 2,5 mil väster om Sunne. Närmast större ort är Gräsmark, ca 10 km öster om reservatet. Från Sunne tar man vid Rottneros av mot Gräsmark. Vid Trötvik - kör mot Arvika - Charlottenberg. Efter ytterligare ca 6 km är reservatet skyltat.

Sunne Turism AB, 41. Turistbyrån, 68680 Sunne, tfn. 0565-16770, fax 0565-16460, turist@sunne.se, www.sunne.info