Trillan och kyrkvägar

Startsida -> Vandringsleder -> 12. Trillan och kyrkvägar -> Medeltida kyrkvägen -> Karta

Medeltida kyrkvägen (violett väg på kartan)

1. Detta är Östra Ämterviks äldsta bevarade väg mot kyrkan österifrån, den är delvis från medeltiden. En nordlig del ansluter väster om Mosserud.

2. Efter denna del av vägen ligger den så kallade Kiststenen. Där brukade likbärarna stanna och vila med kistan på sin väg till kyrkan.

3. Kvarnfalla. Plats för en medeltida by, som försvann i samband med digerdöden.

4. I branten uppför Brattberget finns den så kallade Steklamma. Det är en urgammal bergskärning, gjord genom så kallad tillmakningssprängning, d.v.s. man eldade på berget så att det blev hett och hällde sedan vatten på så att berget sprack.

5. Längre västerut, uppe på Brattberget ligger ”Gôbbsil“, numera en liten bottenlös myr, men på 1700-talet en mindre tjärn. Här kom ”Tjesgôbben“ ridande en tidig juldagsmorgon, han hade suttit nere i Gunnerud och supit hela julnatten. Han tog den gamla vägen, ny väg var anlagd längre söderut på 1600-talet. I fyllan red han av vägen och ut i det bottenlösa tjärnet där både han och hästen omkom.
För att han varit full på själva julnatten och tagit livet av både sig själv och hästen så fick han ligga kvar i tjärnen. Där ligger han än i dag och det berättas att han gått igen för flera hästskjutsar. Om man selade av hästen och kikade genom öglorna i betslet så blev han synlig och försvann sedan i riktning mot tjärnen.

6. När man kommit ner på västra sidan Brattberget kommer man först till Slätta. På grund av den sandhaltiga jorden odlades här potatis på 1800-talet. Slätta är också en vattendelare mellan Barnbäcken och Backbäcken. Hit lunnades virket fram med stockkälke för vidare transport med getdoning ner till Fryken

7. Här går vägen till Nytorp. Resterna av ett torp som ligger ca 300 m norrut. Till torpet hörde lite åkrar och de som bodde där hade två kor. Den som sist bodde här var Hilda Nyström eller ”Hilda i Nytorp“ som hon kallades. Hon var en både snäll och klok gumma. Hon brukade bl. a. anlitas av traktens bönder när det var någon ko som hade besvärlig kalvning. Det enda som finns kvar i dag är rester av husgrunden, en inrasad jordkällare samt en stenmur.

8. Resterna av en smedja som användes av gårdarna i Södra och Norra Gunnerudstorp. Här fanns ässja, städ, skruvstycke, en handdriven borrmaskin och allehanda verktyg. Nu är det dock längesedan man hörde städets klang av smideshammaren.

9. Brandförråd. Varje by hade längre tillbaka en brandspruta som pumpades av två man. Senare byggdes detta brandförråd som användes av hela socknen. Vid brandlarm gick det en telefonkedja eller bud till de som var med i brandkåren. Här inne fanns all utrustning som behövdes för släckningsarbetet inkl. brandbil.

10. Där Ner i Gunnerudstorp. Här bodde på 1850-talet tillfälligt P. G. A. Lidback, filosof och samhällsförbättrare. Han ville bl. a. tolka Bibeln till modernare svenska och skrev en egen version. Han skrev också predikningar och dikter m.m. Allt detta och en del personliga saker lade han ner i en koffert som överlämnades till kyrkan i Östra Ämtervik där den fortfarande står. I Gösta Berlings saga kan man läsa om ”Farbror Eberhard“ som var en av kavaljererna på Ekeby.

11. Barnbäcken. Här fanns det en dansbana på tjugotalet. Bland de större begivenheterna kunde räknas syskonen Häck, zigenare från Kil, som var här och spelade till dans ibland. De åkte häst hit och bodde i tält några dagar. Det var även här som två bråkstakar från socknen blev ovänner, påföljande slagsmål resulterade i att den ene fick ett finger avbitet.
Barnbäcken tros har fått sitt namn på grund av att flera barn drunknat i den, eller att man dränkte barn där för att motverka pesten. Men det är nog mest bara påhitt för att skrämma barn när de var yngre.

12. Forsen eller Kristinefors. Något som inte är speciellt känt här i Sverige är att många av landets fyrbyggare kom härifrån socknen. På Forsen bodde August Edkvist han var med och byggde många av fyrarna längs våra kuster. Hans syster var modist och sålde kläder här i huset. På den tiden fanns det en veranda som vette mot vägen. Till höger om verandan var köksfönstret och till vänster ett skyltfönster.

13. Växel. Huset kallas så p.g.a. att här var det telefonväxel på övervåningen fram till 1963. Framme i Prästbol ansluter vägen till Pilgrimsleden mot kyrkan.

Sunne Turism AB, 41. Turistbyrån, 68680 Sunne, tfn. 0565-16770, fax 0565-16460, turist@sunne.se